Marknadsanalys · · Epival
När 40 procent av hyran går till taxor
På fem år har de taxebundna boendekostnaderna ökat med över 43 procent. Samtidigt visar nya beräkningar att taxorna på vissa orter motsvarar mer än 40 procent av hyran. Det är en utveckling som befogar frågan vad som händer med fastighetens ekonomi när kostnaderna fortsätter att stiga?
Den senaste Nils Holgersson-rapporten för 2026 visar att kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten, avlopp och avfall har ökat med 43,3 procent på fem år. Enbart under 2026 uppgår ökningen till 6,9 procent. Det är kostnader som påverkar fastighetsägare i hela Sverige men i olika omfattning beroende på kommun och fastighetens förutsättningar.
Enligt Fastighetstidningens analys av taxornas utveckling har de taxebundna kostnadernas beräknade andel av hyran på en typisk ort ökat från 28 till 34 procent sedan 2020. På 60 orter överstiger andelen 40 procent. Beräkningarna bygger på schabloner men illustrerar en viktig ekonomisk förändring.
En kostnadsökning som påverkar mer än resultatet
Anta att en fastighet har fem miljoner kronor i årliga hyresintäkter. Om de taxebundna kostnaderna motsvarar 30 procent av hyran uppgår de till 1,5 miljoner kronor. Vid 40 procent blir kostnaden två miljoner kronor. Skillnaden är 500 000 kronor varje år.
Vid ett direktavkastningskrav på fem procent motsvarar ett varaktigt försämrat driftnetto på 500 000 kronor en teoretisk värdeskillnad på tio miljoner kronor förutsatt att övriga värderingsantaganden är oförändrade. Detta är Epivals illustrativa räkneexempel inte en värdering av en faktisk fastighet.
Vem ska finansiera framtidens fastigheter?
En fastighet ska inte bara bära sina löpande kostnader. Den behöver också underhållas, energieffektiviseras och anpassas till framtida krav men när en större del av intäkterna binds i taxebundna kostnader kan utrymmet för investeringar minska. Samtidigt behöver utvecklingen nyanseras. Som Fastighetstidningen redovisar har hyrorna på många orter ökat mer i kronor än taxorna sedan 2020. Kostnadsutvecklingen innebär därför inte automatiskt att alla fastigheters driftnetto har försämrats.
Det är därför lokala förutsättningar och fastighetsspecifika kalkyler blir allt viktigare.
Kanske borde diskussionen inte handla om hur mycket taxorna höjs utan vad kostnadsutvecklingen innebär för möjligheten att långsiktigt förvalta och utveckla fastigheter.
För i slutändan är det inte bara årets kostnader som står på spel det är fastighetens framtida investeringsförmåga.
Källor och vidare läsning
Nils Holgersson-rapporten 2026 – Boendekostnaderna på dramatiskt höga nivåer. Publicerad 21 oktober 2026.
Fastighetstidningen – Hyresförhandlingarna klarar inte att hantera taxorna. Publicerad 21 oktober 2026.
Räkneexemplet är framtaget av Epival och bygger på hypotetiska förutsättningar.